Så långt norrut det bara går
Efter några dagar börjar saker komma till sin rätta. Jag har äntligen internet på rummet, min resväska kom fram och jag börjar vänja mig vid det ständiga dagsljuset. Nu har jag varit ledig i två dagar och mest spelat på min ukulele hela tiden. Man lär sig himla mycket om man har tid och vilja! Ikväll ska jag jobba mitt andra pass i Nordkap. Vägen dit är helt fantastisk. Det finns renar överallt och landskapet är magiskt.
Tredje dagen här var kollade jag in Honningsvåg, byn som jag bor i. Den ser ut så här. Snön ligger ännu kvar på bergen, doften av hav och fisk och kalla vindar omringar en och man tänker att det är hiskligt svårt att ta sig härifrån.
Norska fjordar finns det gott om här.
Husen här är ganska slitna, men utsikten är i alla fall fantastisk.
Ser att Nedzad skulle ha mycket och göra där, måla hus hela sommaren med värmetält runt. Visst är det långt ifrån allt det du är van med, men mycket spännande också. Du kommer att uppskatta allt du har omkring dig i ditt normala liv och verkligen se fram emot när du träffar din underbara Juan Andrès, det är en underbar drivlina. Tur att jag och pappa vet exakt hur det ser ut där, så vi förstår hur du kan längta till våran värld. Tur att du har en kompis som heter Ukulele, så nu kan du bli en hejare på den.
Älskar dig
Kram mori