hejsimone

Att flytta måste vara något av det jobbigaste och mest förväntansfulla procedurer jag vet. Förra helgen lämnade jag mitt lilla campusboende för ett hus med avstånd till allt. Ihopflyttad med ett par musikproducenter och ett nytt ställe att installera sig på. De senaste åren har jag flyttat omkring ganska mycket, men det är fortfarande en olustig känsla att vakna upp på ett ställe man inte är bekant med.

Efter några dagar på det nya stället packade jag mina väskor och hoppade på tåget norrut. Jag tog mig jullov, stannade ett par nättar i hemstaden och drog vidare, ett stopp på Arlanda och en flygtur senare var jag framme i Norrbotten. Min syster bor här, liksom min farmor och farbror. Efter ett liv av somrar på orten känner vi båda till den rätt bra, även om syster gav mig en handgjord karta för att beskriva vägen till farmor.

Tiden går fort här, lite för fort. Kanske beror det på att det blir mörkt så tidigt. Jag kom i lördags, dagen försvann, liksom gårdagen. På fredag åker vi hem tillsammans, min syster och jag. Det är fint att återses när man bara träffas några veckor två gånger om året. På sin höjd.